Veckobrev 65- Kunskapen och saltet

En människa kan inte låta bli att lära sig. Och mänskligheten har inte kunnat låta bli att utveckla forskningsdiscipliner med kraftfulla metoder och redskap. Tack vare dem kan man tillvarata många människors kunskapsarbetande och vaska fram och utmana det sannaste av det sanna på respektive område.

Sedan är det med kunskap som med salt - kunskapen tränger in i det mesta, inte bara in i människor. Den finns också med i allt som människor skapat och skapar: balettskor, bilar, bomull, broar, bröd, båtar, bäst-före-märkningar, … (Jag roade mig med att bara ta med ett litet axplock av allt det som börjar på b-.)

Men om saltet mister sin sälta, hur ska man då få det salt igen? Frågan ställs i en liknelse i Matteusevangeliet. Bra fråga men med ett sorgligt svar: ”Det duger inte till annat än att kastas ut och trampas ner av människorna.” Motsvarande profana fråga vad gäller kunskapen blir: om den mister sin särställning, om kunskapen uppfattas som vilken köp- och-sälj-vara som helst (eller bara som en nyck) - hur ska man då få den att bli självlysande igen, hur ska den då kunna återta sin ställning som något av det allra viktigaste i livet och i det immateriella kulturarvet?

Det är faktiskt väldigt lätt. Kunskapen behöver inte alls (som saltet utan sälta) kastas ut och trampas ner av människorna. Kunskapen är inte söndersmulad och borta - men den behöver återupptäckas och vårdas där den finns i exemplifierad form i vartenda skrymsle och varenda vrå. I allt du gör. Och den växelverkar konsekvent med bland annat tiden, tryggheten och tilliten.

Ögna rubrikerna nedan på de 65 veckobreven jag skrivit här. De är alla just exempel på sådana sammanhang där kunskapen lever - men har du sett vilken bredd och vilket djup de rör sig över? Förmår du återupptäcka exemplen tror jag att du också får vittring på helheten, själva kunskapens värdegrund.

Allt gott

 

Rubriker på hittillsvarande veckobrev

Bilaga: Corona-veckobrev 4(15), den 6-12 april, 2020

För första gången har jag nu hört också Folkhälsomyndigheten säga ut att än så länge finns det ingen överdödlighet i Sverige jämfört med vanliga influensaepidemier. Om jag förstått det rätt, står normala influensor för en överdödlighet per år på 2000-3000. Den siffran brukar vi inte känna till och inte tala om. Troligen kommer coronasmittan, när den väl härjat färdigt, att stå för mer än så, eftersom den är så ny att vi helt saknar motståndskraft mot den. Men det handlar inte om 1000 gånger mer, inte heller 100 gånger mer eller ens om 10 gånger mer. Inofficiellt har jag hört bedömningen att det kan komma att handla om 3 gånger mer.

I veckan har det också sagts ut att

  • Så många som fyra av fem coronasmittade kan helt sakna symptom.

  • Toppen på coronavåg 1 i Sverige kan nås omkring valborgsmässoafton – första maj.

  • Vi kommer ju alla att smittas förr eller senare. Men det tonas ner, som vanligt, för om det sprids för mycket, blir det rimligen svårare att hävda semikarantänrestriktionerna.

Vad är det då hittills som varit bra med coronan i bemärkelsen ”det kunde varit mycket värre”?

  • Det kunde varit ett virus med värre medicinska effekter – det här är ju trots allt jämförelsevis beskedligt.

  • Det kom inte hit med flyktingar utan med människor som kom tillbaka efter skidsemestrar i Italien/Österrike. Bara tänk vilken folkstorm med främlingsfientliga förtecken det annars kunde blivit!

  • Förändringarna i det politiska klimatet. Tänk att SD äntligen hamnar under ett 20%:igt väljarstöd medan S är uppe över 30!

Bodil Jönsson

Bodil Jönsson (f. 1942) är fysiker och professor emerita i rehabiliteringsteknisk forskning på Certec vid Lunds universitet. Förutom sin vetenskapliga produktion har hon skrivit flera böcker som vänder sig till den breda läsekretsen. Bodil Jönsson är också känd från bland annat TV-programmet ”Fråga Lund”, där hon svarade på frågor om fysik. Hon har även sommarpratat vid ett flertal tillfällen. År 1991 mottog hon Föreningen Vetenskap och folkbildnings utmärkelse Årets folkbildare. År 2011 blev hon framröstad till Årets Senior av tidningen Veteranen. I mars 2018 utkom boken Gott om tid som fått ett varmt mottagande.

Bodil Jönsson slog igenom för den breda allmänheten med Tio tankar om tid 1999. Det blev en ögonöppnare och storsäljare när den utkom och har följts av flera böcker.

https://www.linkedin.com/in/bodil-j%C3%B6nsson-85b75021/
Föregående
Föregående

Veckobrev 66 - Ett fantastiskt exempel: lufttryck

Nästa
Nästa

Veckobrev 64 – Har du tänkt på barnen?