Veckobrev 102 - 6(10). New Public Management - en underminerande kunskapsförvillare

Detta är den sjätte utkristalliserade lärdomen ur den 10-lista av lärdomar från det första kvartsseklet på 2000-talet som jag flaggade för i Veckobrev 95 och 96.

Flertalet av mina tio nedslag i denna serie handlar om hur vi låtit kunskapsfladder, kunskapsrelativism och allmän kunskapsförvrängning ta över. Här väljer jag att peka på vad ett kunskapsmässigt distinkt snedskär från det ena kunskapsområdet till det andra kan ställa till med. Så som skedde när New Public Management, NPM, från 1990-talet och framåt började användas för utvärdering och styrning av områden som vård, skola (inklusive universitet) och omsorg i Sverige. Ambitionen var att göra dessa mer effektiva, mätbara och resultatstyrda.

Vård, skola (inklusive universitet) och omsorg bygger alla på relationer, kontinuitet och områdesspecifika kunskaper.Att då satsa på styrning utifrån mätningar av det relationsoberoende och styckifierade (diskontinuerliga) är givetvis dömt att misslyckas. Hur kunde detta alls få införas som medverkar till en systematisk felstyrning?

Alla mätningar är behäftade med två sorters fel: de statistiska och de systematiska. De statistiska felen går att hantera om man använder sig av stora underlag, och det brukar man göra inom NPM. Men de systematiska går det inte att mäta sig bort ifrån - dessa måste man upptäcka och åtgärda.

Gör man inte det, ger de en fel filter framför ögonen - så som NPM gjort för offentlig sektor. Mätresultat som förefaller obestridliga tas till intäkt för åtgärder som driver verksamheten bort från dess egentliga syfte. Alla menar väl, alla vill väl, men utvecklingsriktningen blir bara så fel, så fel.

Nu larmar patienterna och vården är på väg att bli höstens största valfråga. Samtidigt som åren gått har också professionen hamnat i en djupgående förvillelse och/eller målkonflikt. ”Var det detta opersonliga jag valde till mitt yrke - kan jag trots systemet uträtta något människovärdigt här, kan jag ens på dessa premisser stå för min läkared?”

Att bevaka framöver: New Public Management är på tillbakagång och har så varit ett tag vid det här laget. Men dess minne lever kvar både hos de styrande och de styrda. Och i systemen och dess mätmetoder. Och i det s k allmänna medvetandet. Det behövs därför en skärpt medvetenhet för att bli av med dessa rester. Tänk bara på hur det talas om produktionsmål (!) inuti vården, hur skolan har en extrem detaljstyrning och hur universiteten styckeräknar publicerade artiklar. Det är bara alltför lätt att fortsätta längs samma spår. I stället behövs nu grundläggande frågor som:

·    Vad är kärnvärdena för denna verksamhet?

·    Vad är därför relevant och viktigt att mäta?

·    Vad går att göra utifrån dessa områdesspecifika mätresultat?

Bildtips: Jan Stenmark har en fantastisk bild på en jonglör som till synes jonglerar men utan att en enda boll syns till.

Den sedelärande texten lyder: ”Det vara bara till en början det var lättare utan bollar. Till sist visste jag inte vad jag höll på med.” Sett med mina ögon är det precis vad NPM hållit på med - i på tok för många år vid det här laget.

Allt gott,

 
Bodil Jönsson

Bodil Jönsson (f. 1942) är fysiker och professor emerita i rehabiliteringsteknisk forskning på Certec vid Lunds universitet. Förutom sin vetenskapliga produktion har hon skrivit flera böcker som vänder sig till den breda läsekretsen. Bodil Jönsson är också känd från bland annat TV-programmet ”Fråga Lund”, där hon svarade på frågor om fysik. Hon har även sommarpratat vid ett flertal tillfällen. År 1991 mottog hon Föreningen Vetenskap och folkbildnings utmärkelse Årets folkbildare. År 2011 blev hon framröstad till Årets Senior av tidningen Veteranen. I mars 2018 utkom boken Gott om tid som fått ett varmt mottagande.

Bodil Jönsson slog igenom för den breda allmänheten med Tio tankar om tid 1999. Det blev en ögonöppnare och storsäljare när den utkom och har följts av flera böcker.

https://www.linkedin.com/in/bodil-j%C3%B6nsson-85b75021/
Föregående
Föregående

Veckobrev 103 - 7(10). AI i användning - hur utvecklar vi den och hur påverkar den oss?

Nästa
Nästa

Veckobrev 101 - 5(10). Kunskap och demokrati