Veckobrev 60 – Prova att byta skalor!

Mina veckobrev går ut på fredagar klockan 5-i-12, helt oberoende av när de skrivits under veckan. Den här gången blir det alltså på långfredagen. En sådan tidpunkt för publicering hade varit fullständigt otänkbar i min barndom och ungdom. Inte bara för att det då inte fanns något internet utan för att långfredagen var kulturellt kringgärdad av både tvingande plikter och tvingande förbud. Mitt tydligaste minne av de sistnämnda var att jag inte fick hoppa hopprep på långfredagen. Tror inte jag var särskilt upprörd över det utan minns bara att jag tyckte det var så konstigt - ”vad är det för fel på att hoppa hopprep just idag?!”  Redan då hade jag uppenbarligen utvecklat en förmåga att hänga upp mig på just det konstiga så att det blev det som fastnade i minnet. Gissar att orsaken då som nu ligger i att det tar så lång tid att få det närmast obegripliga att bli åtminstone hjälpligt begripligt att själva företeelsen liksom letar sig in i en och etsar sig fast där.

Givetvis har också den obegripliga amerikanska revolutionen à la Trump gjort det. Etsat sig fast. Men inte så att jag gitter följa varje utspel i realtid och fundera över det. Sådant har jag lagt av med. Jag vet ju numera att varje s k presidentdekret strax kommer åtföljas av ett andra och ett tredje, ofta i motsatta riktningar. Eftersom det inte är någon mening att alls försöka ”förstå” det kortsiktiga i det som händer har jag i stället börjat leta efter de långsiktiga förloppen.  Och det tänker jag fortsätta med det genom att lugnt och försiktigt ägna hela långfredagen åt tankar på sådana. Inte utsätta mig för ryckighet och obegripliga tvära kast utan åt sådan kontemplation som förr hörde långfredagen till.

Hänger du med? Vill du också komma in på funderingar över längre tidsperspektiv och börja tänka i månader i stället för i timmar, i decennier i stället för månader, etc? En sådan förändring av tidsskalan kan fungera som ögonöppnare för hur världen (förstås) med tiden kommer att återgå till en regelbaserad världsordning i vilken det sker en långsiktigt hållbar kunskapsutveckling respekterad av rimligt trygga människor och samhällen. Tänk dig diagram som har sin tidsaxel så graderad att 1 år bara motsvarar 5 mm! I dem kommer de nu pågående kaotiska händelserna bara att representeras av ett kortvarigt fladder - det kommer att se ut som en störning bara. Och det är ju just så det är.

För barnen blir det särskilt bra när det här är över - tänk på dem när du skissar ditt diagram! I den mån de alls förstår något av den trumpska lynnigheten (genom att kanske höra de vuxna prata om den) reagerar de med förvirring, rädsla och kanske aggressivitet. Och så ska det ju inte vara - en sådan ombytlighet, sådana tvära kast och ett sådant kunskapsförnekande är tvärs emot allt det som karakteriserar en god uppfostran. 

Lycka till nu med först ett tidsskalebyte i dag, långfredag, och sedan med en glad påsk! Kanske vill du redan i morgon påskafton prova effekten av att ändra längdskala i stället för tidsskala?! Alltså då inte låta dig påverkas överhuvudtaget av de avlägsna världshändelserna utan i stället rikta in ditt jag helt och hållet mot det så kallade ”lilla livet”, dvs mot det och dem som finns i din omedelbara omvärld. Just den som din hud gränsar mot.

Goda hälsningar