Efter förra veckans premiär av tankekonserten “Kom igen, Sverige!” på Chalmers i Göteborg samtalar Bodil och Jonas om kunskapens plats i demokratin.

Imorgon den 6 juni kommer vi att fira Sverige med ett enkelt men bestämt ställningstagande: för kunskap och sanning.

Det finns krafter som vill att vi ska tvivla — på varandra, på fakta, på vår egen förmåga att förstå världen. Men kunskap är ingen åsikt. Det är vad vi vägrar ge upp. Och idag är det skarpt läge. "Kom igen, Sverige!" släpps på riktigt!

Idag är det skarpt läge – "Kom igen Sverige" släpps på riktigt, med veckobrev, tankekonsert, en helt ny låt och det här avsnittet på en och samma gång.

Vi kallar oss ett kunskapssamhälle – och ändå har de senaste decennierna präglats av ett allt mer öppet kunskapsförakt. Hur kan dessa två saker existera sida vid sida?

I avsnitt 52 gästar historikern och docenten David Larsson Heidenblad från Lunds universitet. Han är en av initiativtagarna till LUCK – Lund University Centre for the History of Knowledge – och har nyligen tilldelats ett stort anslag från Handelsbankens Forskningsstiftelser för att bygga upp CEKOS…

Precis som korallreven behöver sina symbiotiska relationer för att överleva, behöver vår kunskap gemenskaper där den kan prövas och förfinas.

En eld har förmågan att både värma och lysa. Den kan vara både signal och skydd, både varning och välkomnande. Kanske är det därför vi fortfarande samlas kring dem?

I första majsamtalet mellan Jonas och Bodil undersöks arbetets plats i våra liv. Trots att vi faktiskt arbetar bara omkring 10 procent av vår totala levnadstid, kan det kännas som att vi alltid jobbar.

Det finns en särskild magi i grupper där summan blir större än delarna. Där varje person känner sig både sedd och utmanad, där tankarna får vingar och där gemensamma utmaningar blir lustfyllda äventyr snarare än bördor.

Kanske är det dags att återupptäcka tidlöshetens konst? När tiden får ta tid förändras inte bara vår upplevelse av nuet – det påverkar också kvaliteten på vår kunskap.

I jubileumsavsnitt 50 av Uppdrag kunskap möts Bodil och Jonas i ett samtal om det som inte längre ryms i en algoritm. När AI snabbt tar över den teoretiska specialistkunskapen vänds yrkespyramiden upp och ner – plötsligt är det rörmokaren, snickaren…

Precis som vitsipporna växer ur fjolårslöven, spirar ny kunskap ur det vi redan vet. I spänningsfältet mellan det tryggt traditionella och det nyfiket sökande finns den förändring som berikar vår tillvaro.

I påsktider blir vi påminda om traditionernas förmåga att binda samman generationer. Samtidigt lever vi i en tid där kunskap och lärande ständigt förnyas. Finns det inte något vackert i just mötet mellan det tryggt traditionella och det spännande nya?

Efter 25 år av kunskapsrelativism, digital acceleration och växande trötthet är det dags att stanna upp och dra lärdom.
I avsnitt 49 av Uppdrag kunskap summeras ett helt kvartssekel – från millenniets teknikoptimism till dagens AI‑epok.

När vi nu lämnar vintertiden bakom oss och ställer om till sommartid är det som om också ljuset får ett nytt fäste i tillvaron. 

Vad är sant – och vem bestämmer det?
I utställningen Fake (f)or real följer vi hur lögner, manipulation och medvetna villospår har använts som maktmedel genom historien.
Från antika mynt och förfalskade identiteter till propaganda…

I denna vecka fortsätter Bodil sin insiktsfulla serie om 2000-talets första kvartssekel med den nionde lärdomen: hur tonårstiden förändrades när vuxenvärlden själv började vackla i sin kunskapssyn.

När vi formar framtidens samhälle är det avgörande att anlägga barnperspektiv på både tekniska och kulturella förändringar. Barn är inte små vuxna - de behöver trygga ramar och vuxna som tar ansvar för att skydda dem.

Vad händer när erfarenhet möter livets mest avgörande ögonblick?
I detta avsnitt samtalar Bodil och Jonas med Stefan Jutterdal om förbättringsarbete, relationers kraft och den personliga drivkraft som väcks när livet står på spel.