Veckobrev 88 - Annorlunda nyheter

Hej,

Vi inuti Fact up! (är du med, vill du vara med?) är ju bergfasta i vår övertygelse om den grundläggande poängen med att mänskligheten systematiskt och öppet försöker hjälpas åt i kunskapsutvecklingen. Sanningssökande, metodredovisning, teoriansatser och ett aldrig upphörande provtänkande utifrån många olika infallsvinklar. Allt behövs. Därtill luft och ljus och välkomnande tankeinviter, särskilt till de unga. Inga skygglappar, ingen unkenhet, ingen dogmatism och ingen förnekelse.

USA har hamnat i bakvatten, men det kan vi inte påverka så mycket, så låt oss tills vidare värna det svenska tankeklimatet och kunskapssynen. Även dessa behöver bättre skydd och fler som hjälps åt för att motverka åtminstone de allra mest uppenbara fadäserna och lögnerierna. Men långt ifrån allt är nattsvart och framför allt: allt finns inte på den ensartade nationella nivån. Det myllrar bland individer och byar, i glesbygder och storstäder, kommuner, regioner, landskap och landsändor. Det massmediala får inte lura oss att tro att det bara finns en tunga, enfaldens, och göra oss blinda för alla dessa små lokala förnyelserna som med tiden kommer att växa sig stora och starka.

Nu har jag i en och samma vecka fått två tips som jag gärna delar med dig - berätta gärna om du också hittar något liknande i dina sammanhang. Det ena kommer från nätet. Min sagesperson skriver: ”Jag ville bara berätta att jag idag för första gången såg uttrycket ”Fakta dig!” i ett kommentarsfält på Facebook. Jag är med i gruppen ”jag är här”. Den känner du säkert till utifrån dess engagemang för att motverka näthat och fake news. Och ”Fakta dig!” kom där till användning med en sådan självklarhet och nimbus att det ingav mig känslan att begreppet redan var allmänt vedertaget.”

”Heja!” säger jag. För det är inte bara tankarna som styr begreppen/ orden. Begreppen styr också vilka tankar man överhuvudtaget kan tänka. Häftigt om ”Fakta dig!” blir till ett positivt och uppfordrande och stöttande imperativ och nyord.

Illustration: Robert Nyberg

Mitt andra exempel berör relationen mellan kommun och stat. Regeringens nationella samordnare för arbetet med frivillig återvandring, Teresa Zetterblad, hade skickat ett brev till bl a Jokkmokks kommun för att beskriva hur man kan samarbeta för invandrares återvandring. Men det föll inte i god jord.

"Tack, men nej tack", skriver Roland Boman, kommunstyrelsens ordförande i ett brev som nu blivit viralt.

”Jokkmokk kommer inte att bistå de krafter som i dag driver regeringens politik gentemot våra medmänniskor som arbetar och bidrar. Den förda politiken är inte svensk. Den baseras på ett osvenskt sätt att se på människor och deras värde”, fortsätter han.

Jokkmokk har bara knappt 4 700 invånare och enligt Boman behövs varenda en där de just nu finns i Jokkmokk.

Demokratiska beslut fattas inte bara på nationell nivå utan också på kommunal och regional.

Allt gott

Bodil

PS: Gällivare, Överkalix och Växjö har redan bestämt sig för att göra som Jokkmokk. Det går fort nu