Veckobrev 91 - Fler ljus i mörkret

Hej,


Snart är det dags för adventskalendrarna och alla barn kan börja räkna ner mot julafton. För egen del håller jag också på med en sorts stegklättrande utifrån min ständiga undran över vart vi som kollektiv är på väg i vår relation till kunskap och sanning.

Den 17 november släpptes årets senaste svenska Vetenskapsbarometer. Av den framgår att det numera är nästan nio av tio (87 procent) som har stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, och att åtta av tio (79 procent) uttrycker stort förtroende för forskning generellt. Vilket är ett alldeles fantastiskt resultat jämfört med de föreställningar som vi fortfarande matas med via speciellt sociala media men också massmedia. Av dessa kan man få för sig att vi fortfarande är kvar i det kunskapsföraktets tidevarv där det var med kunskap och sanning som med ”slit och släng” i största allmänhet: duger inte det ena, kan man lika gärna ta till det andra.

Men den senaste undersökningen av tilltron till forskning säger något annat. Den är baserad på 1014 telefonintervjuer med ett slumpmässigt representativt urval vad gäller kön, ålder (16-74 år) och typ av boendekommun. Intervjuerna är genomförda mellan 11 augusti och 28 september 2025, dvs de ger oss ett rimligt underlag för hur det är nu.  

Speciellt glädjande är det att de ungas förtroende verkar ha återställts till en relativt hög nivå. I fjolårets mätning fanns det en kraftig nedgång i den yngsta gruppen (16–29 år), där andelen med stort förtroende för forskning bara var 66 procent. I år är den siffran 80 procent, vilket är i nivå med det generella mönstret över tid för åldersgruppen.

Förtroendet för speciellt naturvetenskap och naturvetare är högt i båda partiblockens väljargrupper. Men bland oppositionsväljare är tilliten generellt högre än bland Tidöväljare, särskilt i vissa frågor med samhällsvetenskaplig inriktning.

Det finns med andra ord mycket kvar att jobba för och med men samtidigt verkar det uppenbart att utförsbacken för det grundläggande förtroendet för forskning, sanning och kunskap nått vägs ände. Inför valet nästa år gäller det nu för politiken att bli mer kunskapsinriktad. Denna önskan utgör en synnerligen stark rekommendation från de intervjuade i Vetenskapsbarometern.

Allt gott

 
 

Illustration: Robert Nyberg

Bodil Jönsson

Bodil Jönsson (f. 1942) är fysiker och professor emerita i rehabiliteringsteknisk forskning på Certec vid Lunds universitet. Förutom sin vetenskapliga produktion har hon skrivit flera böcker som vänder sig till den breda läsekretsen. Bodil Jönsson är också känd från bland annat TV-programmet ”Fråga Lund”, där hon svarade på frågor om fysik. Hon har även sommarpratat vid ett flertal tillfällen. År 1991 mottog hon Föreningen Vetenskap och folkbildnings utmärkelse Årets folkbildare. År 2011 blev hon framröstad till Årets Senior av tidningen Veteranen. I mars 2018 utkom boken Gott om tid som fått ett varmt mottagande.

Bodil Jönsson slog igenom för den breda allmänheten med Tio tankar om tid 1999. Det blev en ögonöppnare och storsäljare när den utkom och har följts av flera böcker.

https://www.linkedin.com/in/bodil-j%C3%B6nsson-85b75021/
Nästa
Nästa

Veckobrev 90 - Ta tillbaka sanningen!