Veckobrev 55 - Tröst för ett tigerhjärta?

Hej,

Jag har den stora förmånen att få många fantastiska mail. Den senaste veckan var det speciellt ett som ledde till många eftertankar. Det började så här:

”Kära Bodil!

Det är med saknad, fruktan och vemod jag nu återigen bläddrar i din "Fact Up". Det känns som om tiden hade delats i två eror, delade av en djup avgrund. Du skrev om kunskap i den era då det fortfarande fanns tilltro till kunskap, till vetenskap, till fakta. Det fanns också moral och anständighet. Det känns som om allt detta är på väg att lösas upp som i en dimma…”

Ryggradsreflexen i mig (och kanske i dig?) gjorde att jag genast svarade med ett ”fast nu behövs ju Fact Up! bara ännu mer!” Men något låg ändå kvar och borrade och skavde. Till en början kunde jag inte identifiera vad det var. Vilket inte är så konstigt, för TTT: Tankar Tar Tid.

Nästa dag föll polletten ner och jag kunde komplettera med: ”Du har förstås alldeles rätt i att jag aldrig hade kunnat skriva Fact Up! nu. Alldeles, alldeles rätt. För lika lite som någon annan kan jag undgå att märka att vi kollektivt hux flux placerat oss i en annan tidsanda. Detta skulle därför ha smittat av sig på mitt skrivande. Dels genom att jag kanske inte skulle kunnat koncentrera mig så stenhårt på skrivandet. Och dels för att effekterna av den amerikanska revolutionen skulle ha smugit sig in både här och där.

Men samtidigt tänker jag: så bra att den boken faktiskt gick att skriva medan samtiden fortfarande var något så när nykter. På andra sidan om detta samtida fjantande, denna rådande avgudadyrkan och detta existerande vansinne kommer resonemangen i FactUp!-boken tveklöst att vara (minst) lika giltiga som när den skrevs. Också nu kan resonemangen i den fungera inte bara som tröst för ett tigerhjärta utan också bära utifrån sin långsiktighet. Treflätan av kunskap, tid och trygghet har både bärkraft och uthållighet.  Esaias Tegnér får ta ordet:

Väl formar den starke med svärdet sin värld,
väl flyga som örnar hans rykten.


Men någon gång brytes det vandrande svärd
och örnarna fällas i flykten.


Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,
det dör som en stormvind i öknen bort.

Allt gott

Bodil  

 

PS1. I dag 14/3 är det p -dagen, matematikens dag (p =3,14).

PS. På tal om taggar – jag har nyss fått en frekvenstabell över veckobrevens hittillsvarande nyckelord.

Delad förstaplats: Kunskap. AI.

Delad andraplats: Tid. Bildning.

Delad tredjeplats: Lärande. Tillit. Trygghet. Trump.

Delad fjärdeplats: Sammanhang. Kunskapsförvirring. Kunskapsrelativism.

Ja, jag känner faktiskt igen mig i dessa. Gör du? DS

 
Bodil Jönsson

Bodil Jönsson (f. 1942) är fysiker och professor emerita i rehabiliteringsteknisk forskning på Certec vid Lunds universitet. Förutom sin vetenskapliga produktion har hon skrivit flera böcker som vänder sig till den breda läsekretsen. Bodil Jönsson är också känd från bland annat TV-programmet ”Fråga Lund”, där hon svarade på frågor om fysik. Hon har även sommarpratat vid ett flertal tillfällen. År 1991 mottog hon Föreningen Vetenskap och folkbildnings utmärkelse Årets folkbildare. År 2011 blev hon framröstad till Årets Senior av tidningen Veteranen. I mars 2018 utkom boken Gott om tid som fått ett varmt mottagande.

Bodil Jönsson slog igenom för den breda allmänheten med Tio tankar om tid 1999. Det blev en ögonöppnare och storsäljare när den utkom och har följts av flera böcker.

https://www.linkedin.com/in/bodil-j%C3%B6nsson-85b75021/
Föregående
Föregående

Veckobrev 56 – På gott och ont

Nästa
Nästa

Veckobrev 54 - Kunskapen, tiden och tryggheten – igen!