veckobrev - i huvudet på
bodil jönsson
Välkommen till Bodils veckobrev – korta, spontana reflektioner kring kunskap, samhällsutveckling och de utmaningar vi möter i en föränderlig värld.
Varje vecka delar Bodil med sig av perspektiv som utmanar, inspirerar och ibland provocerar. Från AI-utveckling till demokratins förutsättningar, från bildningens betydelse till förmågan att navigera i informationsflödet.
Breven gör inget anspråk på att vara heltäckande, utan fungerar snarare som startpunkter för vidare tankar och samtal. Ta del av dem regelbundet eller bläddra bland tidigare utgivna brev – kanske hittar du just den insikt som sätter ord på något du själv funderat över.
Du hittar de senaste breven här nedan och resten via knappen “Till alla brev” eller via arkivet!I veckobrev 103 tar Bodil sig an ett av vår tids mest omvälvande fenomen – artificiell intelligens. Som den sjunde lärdomen i hennes analys av 2000-talets första kvartsekel utforskar hon hur AI både formar oss och formas av oss.
I veckobrev 102 skriver Bodil om hurNPM blev ett kunskapsmässigt snedskär: relationell vård och skola pressades in i styckad tid och skenbar precision. Statistiska fel kan hanteras – men de systematiska blir ett filter som vrider blicken från verksamhetens syfte.
Detta är den femte utkristalliserade lärdomen ur den 10-lista av lärdomar från det första kvartsseklet på 2000-talet som Bodil flaggade för i veckobrev 95 och 96.
I veckobrev 100 utforskar Bodil Jönsson den fjärde lärdomen från 2000-talets första kvartsekel: behovet av lagligt skydd för kollektiv kunskap.
Detta är den tredje faktorn i den 10-lista av lärdomar från det första kvartsseklet på 2000-talet som Bodil flaggade för i veckobrev 95 och 96.
Den här veckan förstätter Bodil sin analys av 2000-talets första kvartsekel med den andra lärdomen: "Tidigare självklara samspel mellan tid och kunskap sattes ur spel".
Detta är den första faktorn i den 10-lista av lärdomar från det första kvartsseklet på 2000-talet som Bodil flaggade för i veckobrev 95 och 96.
Bodil presenterar sin 10-punktslista över lärdomar från "kunskapskataklysm"-kvartsseklet vi har bakom oss. Med begrepp som "kataklysm" och "neglekt" sätter hon ord på de djupgående förändringarna i vår relation till kunskap de senaste 25 åren.
Nytt år och nytt veckobrev. Nytt också på ett innehållsligt lite djupare sätt för jag firar nyår med att göra ett perspektivbyte.
För vad är det som får oss att jaga runt i december i en ständigt ökande takt? Är det kanske vittringen vi har på hur det ska bli sedan när tempot slår om till julens förföriska långsamhet?
I fjol köpte jag som vanligt några röda julstjärnor i kruka inför julen. En av dem var betydligt vackrare och dyrare än de andra, och den visade sig efterhand vara värd sitt pris många gånger om.
Snart är det dags för adventskalendrarna och alla barn kan börja räkna ner mot julafton.
Göteborgs filmfestival 2026 väljer "Sanning" som tema för att utforska hur sanningen skildras, formas och manipuleras i vår tid.
Men det postfaktiska är inte hållbart. Vi människor både kan och vill mejsla fram hållbara sanningar som duger till att lita på tillsammans.
Är det är i det lokala myllret, bortom den nationella nivån, som hopp och kunskapsrenässans gror?
Den av Robert Nybergs bilder jag använder kanske allra oftast är vän-vän-bilden. Vad får man om man hjälps åt åt?
I veckan har jag deltagit i två poddinspelningar. Båda handlade om tid men ur helt skilda perspektiv. Lyssna gärna när de kommer - själv tycker jag att de bitvis blev gnistrande bra.
Jag tänker ofta på det dubbelriktade i att tanken visserligen styr orden men att orden också styr tanken
Det är märkliga saker som sker i vår existerande upp-och-ner-på-värld. Nyss - när vi hade minusränta - funkade det ekonomiska som om klockan gick baklänges.
Låt mig börja med två mantran som jag tagit upp också i tidigare veckobrev:
TTT, Tankar Tar Tid.
KK, Kunskap Kostar.
Förordet till boken ”Den obändiga söklusten” är daterat med det nästan magiska datumet 1 januari år 2000. Världen hade då precis överlevt millenieskiftet utan några omfattande datorkraschar.
Den 10 juli, mitt i sommaren, åkte jag till Norrvikens trädgårdar och den där pågående kammarmusikfestivalen på temat ”Illusioner”.
Jag fortsätter här i direkt anslutning till förra veckobrevet om modeller och moduler. Dagens dos ska handla om matematik som den kunskapsmodul som lättast kan återupptäckas och bli till nytta på andra sidan en eventuell världskatastrof.
Just nu är det som om världen skälver. Som om många av de modeller för det globala samspelet som utvecklats och som styrt världen i åtminstone 80 år plötsligt är satta ur spel.
I det här veckobrevet vill jag försöka samtänka lite med dig kring det naturgivna, det människoskapade (artefakterna) och det Trump-fladder som faktiskt inte är något annat än rena rama tramserier.
Det här är det första veckobrevet efter sommaren, och jag har faktiskt bunkrat upp med fem stycken inför höststarten. Nu ska jag beta av dem, ett efter ett, alltså göra fem stycken av det som ryms under min kod ”Kvintetten som sprängdes”.
Jag har tagit semester och försjunkit i sommarens ljuva intighet. Fantastiskt! Återupptar veckobrevsskrivandet om kunskap fr o m 15 augusti. Trots det kommer det sommaren igenom att landa ett veckobrev hos dig varje vecka – ett som är återanvänt från coronaperioden för 5 år sedan.
Jag har tagit semester och försjunkit i sommarens ljuva intighet. Fantastiskt! Återupptar veckobrevsskrivandet om kunskap fr o m 15 augusti. Trots det kommer det sommaren igenom att landa ett veckobrev hos dig varje vecka – ett som är återanvänt från coronaperioden för 5 år sedan.
Bodil Jönsson är fysiker, författare, folkbildare och professor emerita i rehabiliteringsteknik. Hon är välkänd både från Fråga Lund i SVT och från tre ”Sommar” och två tidigare ”Vinter”.
Hennes tredje ”Vinter” sändes på nyårsdagen 2025 i Sveriges Radio och finnas på Sveriges Radio Play. Ändå är det troligen genom boken ”Tio tankar om tid” (1999) som hon kommit flest svenskar närmast.
Fact Up! Ta tillbaka sanningen ges ut av Bokförlaget Langenskiöld.
Bild: Bodil Jönsson, fotograf Peter Westrup

I denna veckas brev fortsätter Bodil sin tankeväckande serie om lärdomar från 2000-talets första kvartssekel. Nu står barnen i fokus - hur påverkades de när kunskapsrelativism och mobilrevolution sammanföll?