Veckobrev 113. En sådan historia!
Hej,
Är du intresserad av tankar om kunskapshistoria får du här ett tips: lyssna till Fact up:s podd denna vecka med David Larsson Heidenblad som gäst. I den avhandlar vi bland annat:
Hur den s k utvecklingen ofta går både fortare och långsammare än man vågat förutspå men framför allt blir en alldeles annan.
Hur det nu är möjligt att synliggöra och rådbråka idén om kunskapssamhället, dess uppkomst och utveckling. Ett tjugotal forskare, bland dem David, har dykt djupt in i detta i antologin ”Sverige som kunskapssamhälle. Historiska perspektiv på en förväntad samhällsomdaning” (Nordic Academic Press, 2026).
Kunskapssamhällets samtidshistoria har dubbla perspektiv. Å ena sidan innefattar den en utveckling baserad på kunskap som en av de viktigaste samhällsbärarna. Å andra sidan den utbredda dekadensen under perioden 2000-2025 baserad på en kunskapsrelativism och ett ofta öppet kunskapsförakt. Det var ju utifrån den sistnämnda som ”Fact up!” kom till som en motståndsrörelse och påminnare om kunskapens värden och kunskapens funktioner för individer, gemenskaper och samhälle.
Vid Lunds Universitet har Centrum för Kunskapsspridning och Samtidshistoria, CEKOS, med David som en av dess främsta tillskyndare, i dagarna fått ett stort och långsiktigt stöd från Handelsbankens Forskningsstiftelser. ”Hurra!” säger jag - kunskapens gåvoekonomi behöver den sortens generösa tillskott och långsiktighet.
CEKOS kommer att stå med ett ben i akademin och ett i samhället. Följ gärna dess utveckling! I podden pressar jag David lite med frågan huruvida han tror och vill att CEKOS utöver sitt grunduppdrag också kan komma att medverka till en förändrad syn på relationen universitet - samhälle i en vidare bemärkelse? Så här tänker jag kring det:
I Högskolelagen 1977 slogs det för första gången fast att universitet och högskolor inte bara skulle bedriva 1) forskning och 2) utbildning utan också 3) ha som sin tredje uppgift att informera om forskning och samverka med det omgivande samhället. Den nuvarande Högskolelagen 2009 gör den s k tredje uppgiften större: lärosätena ska inte bara samverka med det omgivande samhället utan också verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Kommer kanske nästa Högskolelag att slå fast att lärosätena är en självklar och integrerad del av samhället, dvs ta sin utgångspunkt i att universiteten finns i samhället precis som arbetslivet i dess helhet?
Per-Olof Hedvall, ursprungligen från Lunds Universitet och numera professor på Mittuniversitetet, driver denna tanke. Och jag märker att den börjar smitta av sig på mig och får mig att tänka nya tankar. Kul!Allt gott
Bodil
Illustration av Robert Nyberg
