Veckobrev
Veckobreven är korta och spontana.
Skulle kunna rubriceras som ”I huvudet på Bodil Jönsson”.
Veckobrev
En så dum fråga jag ställer i rubriken! Förlåt mig - så klart att du har tänkt på barnen. Jag menar bara att jag hoppas att du tänkt på barnen ännu mer än vanligt.
Mitt svar på rubrikens fråga: det gör jag! Minst en kvart om dagen, ofta en halvtimme. En synnerligen oskyldig, tillika meningslös sysselsättning.
Har du tänkt på alla dessa användningar vi har för begreppet tid? Frågor som när?, i vilken ordning? och hur länge? hamnar tack vare tidsbegreppet under ett och samma paraply.
Det finns böcker och så finns det böcker. För mig är ”Lille Prinsen” en alldeles speciell bok - det har jag tidigare berättat om här.
Mina veckobrev går ut på fredagar klockan 5-i-12, helt oberoende av när de skrivits under veckan. Den här gången blir det alltså på långfredagen.
Det händer att någon säger TACK och att ens spontana svar blir ”TACK SJÄLV!” Så blev det för mig när mailet med denna vackra reklam för en broderiutställning nådde mig.
Förr fanns det en enda överenskommen dag då det var tillåtet att luras: 1 april. … Men skrattet hamnar i vrångstrupen…
Varenda dag snubblar vi över det direkt utövade kunskapsföraktet, både i närkontakter med andra människor och i media och politik.
Vi kommunicerar och vi kommunicerar, dygnet igenom, på längden och på tvären. Och det har människor alltid gjort…
Jag har haft förmånen att ta emot många fantastiska mail, men ett från den gångna veckan berörde mig särskilt djupt.
Det här skriver jag den 24 februari för att jag måste tala om att idag kom våren hit. Åtminstone till mig…
Jag funderar mycket kring perspektiven kunskapen, tiden och tryggheten. Inte bara inför vår kommande föreställning med den rubriken utan också utifrån en kommande kurs.
För precis en vecka sedan var jag åhörare på en disputation i Växjö. Att jag alls var där berodde på att doktoranden i fråga var involverad i ett …
Jag märker hur jag gång på gång återkommer till kunskapen och tiden. Vilket det kan finnas många skäl till...
”Aldrig hade jag kunnat tänka mig att jag skulle få vara med om detta!” Så lyder en av de många tankar-om-tankar som kunskapsföraktet i alla dess former ingett och inger mig…
I förra veckan skrev jag lite om mitt eget förhållande till läsande. Att böcker för mig är så fundamentala inslag i själva livet att jag …
Återigen är det högaktuellt att fundera över barns och ungas läsande. Det sägs att det är det minskade läsandet som gör att inte ens universitetsstuderande längre klarar att hålla ihop och hantera många sidors text.
Nu har det blivit som vanligt igen. Det gamla normala har återvänt vilket bland annat betyder att det nu bara finns en helgdag i veckan (söndagen). Så alldeles annorlunda…
Så är det då dags för oss alla att jula till det, både i omvärlden och i själen. Vilken fin tradition det är att just när året är som mörkast få en vecka eller två inriktade främst på glädje och givande.
Det här brevet hamnar på nätet först på luciadagen, men liksom alla andra veckobrev är det skrivet några dagar före publiceringsögonblicket. I skrivande stund är det den 10 december, självaste Nobeldagen, därav brevets innehåll.
Det här är så mycket så det kan jag inte riktigt ta in. Jag lovar att det inte ska bli någon vana för det skulle jag inte palla för. Men samtidigt varken kan eller vill jag dölja: det här är ju roligt! JÄTTEROLIGT! Därför har jag inte så mycket annat att säga/ skriva om. Så låt mig då hålla mig till det.2
Det är inte bara tanken som styr orden – orden styr också tanken. Därför ska man vara vaksam inför de ord man väljer och genom sina ordval präntar in i andra.
I söndags eftermiddag hade jag förmånen att sammanstråla med ett hundratal människor på ett skånskt bibliotek för att där samtalsföreläsa om kunskapen och samtiden.
USA-valet blev som det blev. Nu väntar dess iscensättande, och det finns många skäl att bäva inför följderna av det. Det gör förstås även jag.
Minns du Magnus och Brasses ”Flygkaptenerna”? En lång sketch där det visar sig att ingen av de båda kaptenerna
På Louisiana, det fantastiska danska konstmuseet, finns för närvarande en temautställning betitlad ”Havet”. Går du in på louisiana.dk kan du läsa om utställningen…
I den grekiska mytologin står Skylla och Karybdis för de faror som ett fartyg utsätts för när det ska ta sig igenom en trång farled. Navigeras det för långt åt…
För dryga 25 år sedan var det Världsutställning i Lissabon, och jag var inbjuden dit för att hålla ett seminarium. Det var inte så lite nervöst…
Detta mitt tredje veckobrev på raken om bildning är skrivet med utgångspunkt från ett tal som den store finske filosofen Georg Henrik von Wright höll...
Det är torsdagsmorgon och jag har fått vakna hemma i min egen säng efter två stockholmsdygn. Det är så alldeles, alldeles underbart.