Bodils corona-veckobrev 9 (15)
Jag har tagit semester och försjunkit i sommarens ljuva intighet. Fantastiskt! Återupptar veckobrevsskrivandet om kunskap fr o m 15 augusti.
Trots det kommer det sommaren igenom att landa ett veckobrev hos dig varje vecka – ett som är återanvänt från coronaperioden för 5 år sedan.
Hoppas tankarna i det kan inspirera dig att komma ihåg hur du själv tänkte under den perioden.
Allt gott,
Bodils corona-veckobrev 9 (15) måndagen den13/5 - söndagen den 19/5
Inte förrän nu har jag läst på om spanska sjukan 1918-1920. Snacka om att utsättas för prövning – detta anslöt direkt till slutet av första världskriget! I Sverige dog 40 000 av den pandemin. Om jag räknar baklänges från att cirka 2% av de diagnosticerade dog, måste faktiskt de diagnosticerade ha utgjort hela 2 miljoner, dvs en tredjedel av den dåvarande befolkningen. Vilken läkarprestation det måste ha varit, fast kanske baserades inte alla diagnoser på faktiska läkarutsagor? Rimligen kan det inte alltid ha varit så noga med den formella diagnosen: under oktober och november 2018 dog det exempelvis mer än dubbelt så många per månad som normalt. Då räckte det nog långt med en lekmannautsago utifrån de typiska symptomen.
Spanska sjukan var en trevågorsinfluensa. Den första vågen med början i mars gav ganska beskedliga symptom, medan den andra med början redan i augusti var både extremt smittsam, svår och dödande.
Konstigt, tycker jag, att den andra vågen var värre än den första.
Och konstig tidpunkt för en influensa att börja om igen, så snart efter den första och dessutom under en sommarmånad.
Och konstig spridning: det var Norrlands inland som drabbades hårdast … Och den mest drabbade gruppen åldersmässigt var varken barn eller gamla utan människor i åldern 20-40.
Men vad då ”konstig”; spanska sjukan åstadkom väl sitt – på sitt sätt. Varje virus har ju sin alldeles egna profil och denna är troligen mer styrande för utfallet av pandemin än vad de mänskliga åtgärderna är. Vad om de mänskliga insatserna har en patetiskt liten inverkan sett på några års sikt? Vi är ju ändå ”bara” virusarnas bomiljö. Och det arv som virusarna bär på, deras genom, och därmed deras alldeles egna profil, kan vi garanterat inte påverka. En arv-kontra-miljö-diskussion för virusar skulle kunna bli minst lika vital som den kring vad det är som avgör hur det går för var och en av oss i livet, dvs hur arv och miljö växelverkar.
Nåja, nu flippade jag ut i något som bara var en analogi (men en bra en!). Men spanska sjukan-analogin hjälpte mig i alla fall fram till insikten att vi inte borde vara särskilt förvånade över existerande covid-19:s specialiteter vad gäller åldersprofil, könsprofil och platsprofil. Det är förstås så med alla virus – vart och ett har sin profil. Funderingar:
Med facit på hand om den dåvarande andravågens ökade farlighet i spanska sjukan: hade det rentav varit bättre om fler då medvetet hade sökt sig till smittan i första omgången (och därmed sluppit den andra)? (Så som många av oss 40-talister gjorde med våra barn för att de säkert skulle få barnsjukdomarna just i barnaåren …).
Vad vet vi om de kommande vågorna av den nuvarande pandemin? Kan det till äventyrs visa sig att hel-/halvkarantänerna de gångna två månaderna inte bara varit överdrivna och därmed har ställt till mer elände på sikt än de var nyttiga i stunden – kan de rentav ha varit kontraproduktiva?! Dvs kan det bli så att de som inte smittas nu i första omgången sedan riskerar något ännu värre i den andra? Och vet man alls i nuläget något om de kommande vågornas karaktärer?
Offensivt framåt
Först på önskelistan ligger förstås det vaccin som kommer förr eller senare och som vi så gärna hade velat skulle funnits redan från början så att covid-19 inte blivit en pandemi överhuvudtaget.
Mycket talar för att vi människor nu kommer att kunna sluta oss samman (utom eller inom WHO, med eller utan USA) och genomföra en liknande inventering av virusar som det man gjorde för det mänskliga genomet i Hugo-projektet, the Human Genome Project (HGP). I det identifierade och kartlade man 1990-2003 alla gener i det mänskliga genomet från både en fysisk och en funktionell utgångspunkt. Man har alltså numera full koll på den sekvens av kemiska baspar som utgör människans DNA. Tänk när det motsvarande blir gjort för virusar! Vetenskapssamhället vet ungefär hur man skulle göra, men det kräver en hisklig massa klokskap, mantimmar och pengar. En liten aning om vad som skulle behöva kartläggas kan man få genom att gå till https://www.ncbi.nlm.nih.gov/genome/viruses/ .
Sökandet och kartläggningen pågår givetvis redan (och har pågått ett tag) fast i tämligen liten skala, t ex i the Global Virome Project. Kolla gärna http://www.globalviromeproject.org/support-gvp för att se hur lönsam en sådan forskningsinsats skulle kunna bli om man jämför dess kostnad med den som en enda pandemi, nuvarande covid-19, förorsakar, inte bara mänskligt utan också ekonomiskt!
Tänk om insatserna skulle kunna leda till att man inom kanske tio år är så ”färdig” att nästan vilket larm som än uppkom skulle kunna mötas med: ”nu är det xyztuv som börjat härja. Lämpligt vaccin: ABCDE. Lämpligt motmedel för redan smittade FGHIJ”. Om/när Grand Global Virome Project startar, behöver man förstås inte vänta tills alla virusgenom är kända – varje utvidgning av den nuvarande kunskapen ökar chansen att världen kan vara bättre förberedd när nästa virusutbrott kommer och kanske rentav har turen att redan ha kartlagt egenskaperna hos ett snarlikt virus.
Bill&Melinda Gates foundation har redan tilläggssatsat ett forskningsstöd i denna riktning (och därmed hunnit hamna i sociala mediers bakvatten enligt vilket stiftelsens ambition är att patentera viruset och tjäna multum på vaccinet …). Själv tror jag på en ostoppbar våg av fund raising i riktning mot the Grand Global Virome Project för en sådan insats kommer att dra till sig både nationer och organisationer och företag och individer. Avanti!
För att kunna läsa Bodils veckobrev behöver du bli prenumerant. I prenumerationen ingår alla veckobrev, rabatter på böcker, eventinbjudningar med mera samt tillgång till hela vårt arkiv.
Det kostar 365kr/år och 200 kr/år om du är student eller pensionär. Ett varmt tack till alla er som vill vara med och stötta Uppdrag kunskap! och Fact up!
