Kommer du att ta hand om oss? Många påstår det. Vi vet inte riktigt hur du ser ut. På nyheterna verkar det i alla fall som att du har väldigt mörka drag. Kommer du att ta hand om oss, även om du riskerar att vara full av frusna konflikter och smältande polarisar?

I en tid av ökade försvarsbudgetar och globala spänningar måste vi ställa oss frågan: Vad är det vi egentligen försvarar oss emot? När demokratins grundvalar hotas inifrån kan varken vapen eller militär skydda oss.

I sitt senaste inlägg tar Anders oss med på en tankeväckande resa i gränslandet mellan kunskap och åsikt, med den briljante Tim Minchin som guide.

Idag på Förskolans dag vill jag ta tillfället i akt att reflektera över en av samhällets viktigaste institutioner - en plats där nyfikenhet möter omsorg, där lek blir lärande, och där våra egna och våra barns livslånga bildningsresa verkligen börjar.

Bakom en flygel, spelandes med dotter Sofi på ett mellansvenskt hotell så damp inspirationen till min reflektion ner i huvudet. Svensk text av Hasse & Tage - såklart

I skuggan av vajande fanor och banderoller denna 1:a maj kan det finnas anledning att reflektera över vad arbetarrörelsen kämpat för genom historien - och om dessa värden fortfarande formar vår samtid.

Jag har den senaste tiden samtalat om, funderat på och planerat inför en avslutningskonferens med temat "Medverkan med mening" som är avslutningen på ett tvåårigt projekt, Samka. Projektet har varit som projekt är mest - inledande visioner, en krokig väg framåt och sen en summering på slutet med förhoppning att man har kommit en bit mot den där visionen man inledde med.

”Skön” och ”skön” och ”själ” och ”själ” - det finns i alla fall ett uttryck som lyder just så: ”en skön själs bekännelse”. Vilket passar in på det jag tänker ta upp här idag.

I dessa dagar är det lätt att reflektera över demokratins inneboende paradox. Historien visar att folket kan välja ledare som sedan undergräver samma demokratiska system som gav dem makten.

Har du någon gång känt dig helt vilsen i informationsdjungeln? Du läser en nyhet om hälsa, för att sedan hitta en annan artikel som säger precis tvärtom. Experter på TV verkar aldrig vara överens. Och i sociala medier-flödet möts du av vitt skilda verklighetsbilder beroende på vem som postar. Ett fenomen som vi kallar kunskapsförvirring, och det påverkar oss alla mer än vi kanske tror.

I en tid när information flödar från alla håll blir det allt svårare att skilja fakta från desinformation. Inför Källkritikens dag den 13 mars uppmärksammas de utmaningar vi står inför när sociala medier och algoritmstyrda flöden påverkar vår världsbild.

Ellen Keys citat fick mig att reflektera över vad bildning egentligen är. Det är inte mängden fakta vi kan rabbla upp, utan hur vi formas som människor. Bildning är det som består – vår förmåga att tänka kritiskt och se världen med nya ögon. Men jag undrar: Vad händer om den kunskap vi bygger på är falsk? I dagens informationsflöde, med doom-scrolling och desinformation, vilka idéer sår vi omedvetet? Kanske måste vi vara mer omsorgsfulla – även med det som till slut ska glömmas.

I dagens snabba nyhetsflöde, präglat av klimatkris och politisk oro, söker vi instinktivt enkla svar. Daniel Kahneman beskriver hur vi navigerar mellan snabbt, intuitivt tänkande och långsamt, reflekterande tänkande.

I en tid då sanningen blivit förhandlingsbar står vi inför ett avgörande vägval. När fakta kan avfärdas som åsikter och lögner hyllas som sanningar hotas själva grunden för vår demokrati. "Om förnuftet tillåts sova, vilka monster väntar runt hörnet?" är inte bara en retorisk fråga utan en varning om vad som står på spel när vi slutar värna det kritiska tänkandet.

Den 4 februari varje år uppmärksammas Världscancerdagen runt om i hela världen. I  Stockholm stod Nätverket mot cancer värd för en halvdags konferens på temat ”Bättre livskvalitet - hur patienter och närstående ska kunna leva med bästa möjliga livskvalitet under alla faser av cancerupplevelsen, inklusive de utmaningar som kan kvarstå efter behandling.” 

För första gången kommer den unika föreställningen "Kunskapen, tiden och tryggheten" till den anrika bildningsmiljön på Hjälmared Folkhögskola. Under 90 engagerande minuter möts musik och tankar om kunskap i en föreställning som kan liknas vid ett vinterprat live på scen.

“Aldrig hade jag kunnat tänka mig att jag skulle få vara med om detta!” Den tanken återkommer när jag som forskare och samhällsdebattör reflekterar över det jag kallar 'kunskapsföraktet' och dess många former. I min text 'Anti-anti-woke' undersöker jag denna häpnadsväckande kultur-kullerbytta - från framsteg inom mångfald och klimatfrågor till dagens motreaktioner.

Från Trumps 30 000 dokumenterade lögner till dagens sociala medier-landskap har faktaresistensen fått ny kraft. I en tid när sanningen konkurrerar med alternativa fakta lanserar vi nu Ringla - en digital plattform för att stärka kunskap och kritiskt tänkande i Sverige.

Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo akademi, berättar i sin bok Gränspassager – bildning i tolkningens tid, en fantastisk liten historia som ger perspektiv till varför kunskap och bildning är så väsentligt. Berättelsen fungerar som en påminnelse om hur väsentliga dessa element är för att förstå vår tid.

I Lene Rachel Andersens bok The Nordic Secret betonas folkbildningens ursprungliga syfte att åstadkomma emancipation, eller frigörelse, genom att ge människor verktyg för att förstå och engagera sig i en större värld. I dagens informationsöverflöd riskerar vi att lamslås av ständig stimuli, vilket sociologen Hartmut Rosa beskriver som ett "rasande stillestånd". Här spelar bildning en avgörande roll i att hjälpa oss att sålla i bruset och skapa mening, med målet att frigöra oss från den paralys som informationssamhället kan medföra.