Att göra plakat eller att bli plakat

I skuggan av vajande fanor och banderoller denna 1:a maj kan det finnas anledning att reflektera över vad arbetarrörelsen kämpat för genom historien - och om dessa värden fortfarande formar vår samtid.

När arbetarrörelsen tog form i Sverige under sent 1800-tal var kunskap ett verktyg för frigörelse. I en tid då utbildning var ett privilegium för samhällets elit skapade arbetarrörelsen egna bildningsvägar.

Studiecirklar, arbetarbibliotek och folkhögskolor blev plantskolor för nya idéer och kritiskt tänkande. "Kunskap är makt" var inte bara en slogan – det var en praktisk strategi för att utmana orättvisa strukturer.

I dagens informationssamhälle, där falska nyheter och kunskapsförvirring ständigt utmanar oss, är arbetarrörelsens bildningstradition kanske mer relevant än någonsin.

Idag är det 1:a maj och för 135:e året skall budskapen vässas och plakaten målas. Ser man tillbaka på vad ropen skallat genom åren så är det kanske mer än historia? Kan det säga något om tiden vi lever i nu?

1890 - "Åtta timmars arbete, åtta timmars fritid, åtta timmars vila" – tänk vilken radikal tanke det var! Att ens tid inte bara tillhörde arbetsgivaren utan också arbetstagaren. När Sverige lagstadgade om 8-timmars arbetsdag 1919 var det resultatet av decennier av envis kamp. Undrar om vi får se ett plakat som förslår 6 timmars arbetsdag? Eller kommer vi behöva förlänga arbetsdagen med tanke på de demografiska utmaningarna?

1902 stod det allmän rösträtt på fanorna, vilket tålamod de visade, att under nästan 20 år kämpa för att uppnå något som liknade allmän och lika rösträtt. Idag tar vi det för givet. I USA får man nu slåss för sina demokratiska rättigheter. Hur förvaltar vi vår demokrati och vår rösträtt? Med all polarisering i vårt egna samhälle, alla hatdrivna algoritmer, kunskaps- och faktaresistens behövs det kanske ett plakat med orden: ”I en demokrati behöver den ena veta vad den andra menar med orden.” (citat Bodil Jönsson)

1940 - Krigstider. Frihet och oberoende var kärnbudskap på demostrationståget i Stockholm. Idag refereras det åter till orden upprustning, beredskap, säkerhetspolitik och vi är väl inte längre så oberoende. Vad står det på årets plakat, Ett enat Europa?

2025 - Vad behöver vi skriva på plakaten idag, som vi kan samlas och samsas om i tider av förändring och osäkerhet? Kanske det finns något att lära av arbetarrörelsens förmåga att förena människor från olika bakgrunder kring gemensamma värden och mål.

Och så var det det där med att vara plakat, ordet har rötter i holländska plakkaat och franska placard och är en så kallad homonym, t.ex. “Första maj får man inte vara plakat”

Önskar dig en fin 1:a maj med hjälp av Hasse och Tages fantastiska text “Var blev ni av ljuva drömmar”, ur Svea Hund 1976

Svara, du med röda stjärnan på din vårkavaj
Alla tåg som går mot lyckans land på första maj
Svara på en fråga från en vän som tappat tron
När är de framme vid sin slutstation?

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är de nu, de som påstod att dom hade alla svar
Men svek alla oss och valde makten? De är kvar

Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn
Om du har en dollar får du rum i hennes famn
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
Så synd att hennes huvud var ett hål

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd
Var är de nu, alla löss från barbariets dunkla natt
Fascismens korpraler? Jo, de sitter där de satt

Vi som satts att leva i besvikelsens epok
Ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt är att även om det blåser lite kallt
Tro på det vi trodde på – trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sig, så han är nog inte riktigt död

Bilder från: 1. TT Bild (arkivbild), 2-3. Pressens bild, 4. New Jersey Monitor