I veckans brev (#128) tar Bodil med oss till skolsalen i Nebbeboda, platsen där Harry Martinson en gång fick sin kunskapstörst väckt - och där hon själv fick tala om ”Kunskap som motstånd”.

Framtiden är inget som bara drabbar oss, den är något vi bygger. Veckans veckobrev och poddavsnitt möts i tanken att förändring skapas av människor, i små steg och med relationer i centrum.

Veckans brev handlar om förstärkta människor, och om det inte är rimligt att se den tänkande människan som ett med sina tankeverktyg. Dessutom: Bodils krönika i Senioren.

Fredagshälsning från Fact up! om “Digerdöden dumhet” och om AI och känslor. Olika ämnen men samma poäng: det är bildningen som håller dumheten borta. Läs och lyssna och fundera gärna vidare med oss!

Bodil funderar i veckobrev 124 över vad som skulle krävas för att AI:n skulle bli mer människolik. Över NI:n och varför det mänskliga vilar på det kroppsliga ovh tidsmässiga. Dessutom veckans fredagslåt: “Kom igen, Sverige!”.

Förra veckans Pisaresultat var historiskt dåliga – svenska ungdomars läsförståelse fortsätter ner. Vad händer när en hel generation får allt svårare att ta till sig texter och långa resonemang?

Efter ett sommaruppehåll fyllt av böcker, samtal och mellanrum är vi tillbaka. Hösten är redan igång: BagageTurnén har haft premiär på Högskolan Väst, avsnitt 56 handlar om när vården glömmer människan och Bodil skriver om att skriva bok i AI-tider.

Idag firar vi midsommar, en av Sveriges mest älskade högtider — en högtid som bär på lager av symbolik långt tillbaka i tiden. Men kärnan är ljuset.

Imorgon den 6 juni kommer vi att fira Sverige med ett enkelt men bestämt ställningstagande: för kunskap och sanning.

Det finns krafter som vill att vi ska tvivla — på varandra, på fakta, på vår egen förmåga att förstå världen. Men kunskap är ingen åsikt. Det är vad vi vägrar ge upp. Och idag är det skarpt läge. "Kom igen, Sverige!" släpps på riktigt!

Det finns en särskild magi i grupper där summan blir större än delarna. Där varje person känner sig både sedd och utmanad, där tankarna får vingar och där gemensamma utmaningar blir lustfyllda äventyr snarare än bördor.

Kanske är det dags att återupptäcka tidlöshetens konst? När tiden får ta tid förändras inte bara vår upplevelse av nuet – det påverkar också kvaliteten på vår kunskap.

Precis som vitsipporna växer ur fjolårslöven, spirar ny kunskap ur det vi redan vet. I spänningsfältet mellan det tryggt traditionella och det nyfiket sökande finns den förändring som berikar vår tillvaro.

I påsktider blir vi påminda om traditionernas förmåga att binda samman generationer. Samtidigt lever vi i en tid där kunskap och lärande ständigt förnyas. Finns det inte något vackert i just mötet mellan det tryggt traditionella och det spännande nya?

När vi formar framtidens samhälle är det avgörande att anlägga barnperspektiv på både tekniska och kulturella förändringar. Barn är inte små vuxna - de behöver trygga ramar och vuxna som tar ansvar för att skydda dem.

MEWE” - en symbol för övergången mellan jag:et och vi:et – ett växelverk mellan det individuella lärandet och mänsklighetens samlade kunskap.

I en värld där desinformation sprids snabbare än någonsin måste vi ställa oss frågan: Vem försvarar egentligen kunskapen? Medan vårt militära försvar upprustas för att skydda landets gränser, står vår kollektiva kunskap – den forskningsbaserade och evidensgrundade – märkligt nog utan lagligt skydd.

Kanske ligger lösningen i att återupptäcka balansen mellan effektivitet och eftertanke. När vi ger barnen tid att både knyta sina egna skor och fördjupa sitt tänkande, skapar vi förutsättningar för en generation som utvecklar både praktiska färdigheter och djup förståelse.

I veckans brev (nummer 65) reflekterar Bodil kring kunskap och salt. Precis som salt finns kunskap överallt - i allt vi gör och skapar, från balettskor till båtar.

Denna vecka står barnen i centrum på flera sätt. I sitt senaste veckobrev (nr 64) ställer Bodil Jönsson den utmanande frågan "Har du tänkt på barnen?" och påminner oss om vikten av att värna mångfald, rättvisa och inkludering i en tid när dessa värden alltmer ifrågasätts globalt.