Vem står på kunskapens försvarslinje?
I en värld där desinformation sprids snabbare än någonsin måste vi ställa oss frågan: Vem försvarar egentligen kunskapen? Medan vårt militära försvar upprustas för att skydda landets gränser, står vår kollektiva kunskap – den forskningsbaserade och evidensgrundade – märkligt nog utan lagligt skydd.
Det är fascinerande att fundera över hur vi som samhälle värderar olika typer av tillgångar. Vi har sofistikerade system för att skydda fysisk egendom, finansiella tillgångar och individuell intellektuell egendom. Men den kollektiva kunskapen – den som hela vårt samhälle vilar på – har vi lämnat oskyddad, som om vi tog för givet att den skulle bestå av egen kraft.
De senaste årens händelser har visat hur naiv den inställningen varit. När faktaresistens upphöjs till politisk strategi och expertkunskap avfärdas som elitism står vi plötsligt utan verktyg att försvara själva grunden för rationellt beslutsfattande. Detta är inte bara en intellektuell utmaning utan ett reellt hot mot våra demokratiska institutioner och vår gemensamma framtid.
I sitt 100:e veckobrev tar Bodil Jönsson upp just detta. Hon pekar på det paradoxala i att vi skyddar individuell kunskap genom patent och upphovsrätt, medan mänsklighetens gemensamma kunskapsskatt står oskyddad mot förnekare och förvrängare.
Vad betyder det för samhällsbygget när vi inte längre kan enas om grundläggande fakta? Hur formar vi en framtid tillsammans när själva verkligheten blir en förhandlingsfråga?
Ha en tänkvärd och trevlig helg,
Vännerna på Fact up!

I veckobrev 100 utforskar Bodil Jönsson den fjärde lärdomen från 2000-talets första kvartsekel: behovet av lagligt skydd för kollektiv kunskap.