Har den moderna människan mist sin förmåga att göra revolution?
"Har den moderna människan mist sin förmåga att göra revolution?" En tankeväckande fråga som landat på vårt skrivbord i veckan, tillsammans med funderingen kring varför vi inte agerar tydligare när makthavare manipulerar sanningen.
I Bodils senaste veckobrev (nr 96) finns delar av svaret. Hon beskriver en "kataklysm" – en katastrofernas katastrof – där vår relation till kunskap förändrats så dramatiskt att vi utvecklat en form av kollektiv "neglekt". Vi ser helt enkelt inte längre tydligt skillnaden mellan sanningar och hugskott. När själva kunskapens grundvalar är under attack blir också vår förmåga att reagera mot osanningar försvagad.
Kanske handlar det också om att revolutionens klassiska verktyg – som massmöten och folklig organisering – har ersatts av mer subtila digitala reaktioner. Vi protesterar genom att retweeta, gilla och dela, men dessa handlingar har ännu inte samma omvälvande kraft som deras fysiska motsvarigheter. Samtidigt sker en fragmentering av information som gör det svårare för oss att ens vara överens om vad som faktiskt är en lögn.
Men det finns hopp. Att Bodil nu systematiskt kartlägger hur vi hamnade här är första steget mot att återerövra vår förmåga att reagera. Kanske är revolution inte rätt ord för vår tid – kanske är det snarare "rekonstruktion" vi behöver. En medveten återuppbyggnad av tillit till kunskap, källkritik och demokratiska samtal.
Vad tänker du? Har vi verkligen förlorat förmågan att göra revolution, eller tar den sig bara nya uttryck? Dela gärna dina tankar med oss.
Ha en tänkvärd och trevlig helg!
Vännerna på Fact up!

Bodil presenterar sin 10-punktslista över lärdomar från "kunskapskataklysm"-kvartsseklet vi har bakom oss. Med begrepp som "kataklysm" och "neglekt" sätter hon ord på de djupgående förändringarna i vår relation till kunskap de senaste 25 åren.