Veckobrev 96 - Kataklysm, neglekt och en 10-lista

Hej,

Vi har nu varit med om ett fullskaleexperiment under 25 års tid. Men det var inte planerat. Det var Ingen som när det började hade ambitionen att: ”Kanske skulle vi prova en annan relation till kunskap? Låt oss göra en utredning och en förstudie.” I stället lät vi kunskapsrelativismen svepa in med alla dess effekter. Och vi själva var så aningslösa, oförberedda och skyddslösa att vi inte förmådde stoppa ens de värsta verkningarna av den kataklysm som en kunskapsneglekt innebär.

Varför ta till ord som kataklysm och neglekt, ord som nästan inte är i bruk? Jo, för att markera just det osannolika i det gångna kvartsseklet. Förändringarna verkade ju till en början så oskyldiga - det var väl bara bra med lite större öppenhet för s k alternativa sanningar? Nej, det var det inte. Titta bara på vart det fört t ex USA där kunskaps- och rättsdegraderingen fortfarande pågår med än så länge ständigt ökande kraft.

Kataklysm och neglekt

Ett kataklysm är en katastrofernas katastrof. Beteckningen kan användas för att beskriva t ex en naturkatastrof av extrem omfattning eller någon annan världsomstörtande händelse. Den passar också för att karakterisera något som raserar ett helt tankesystem eller en epok. För en sådan kultur som vår som sedan Havamals dagar successivt utvecklats till ett kunskapssamhälle är det just en kataklysm när kunskapen inte längre tillskrivs ett självklart värde för individen, kulturen och samhället.

En neglekt utgör en oförmåga att uppmärksamma något. Att inte kunna se en viss del av det som finns och sker. Det finns ett medicinskt tillstånd som kallas just ”neglekt”. I det kan man inte uppfatta vad som finns på ena sidan av kroppen eller rummet. T ex uppfattar man bara maten på ena sidan av tallriken, rakar bara ena ansiktshalvan och vill eller kan inte kännas vid sin ena arm. Ett kunskapssamhälle som likt vårt började negligera skillnaden mellan sanningar och hugskott kan sägas ha drabbats av just en neglekt.

Min lista över tio ögonöppnare

Här följer den 10-lista med lärdomar från ett kvartssekel som jag successivt kommer att bocka av i veckobreven här:

  1. En allmän trötthet och vilsenhet spred sig,

  2. Det tidigare självklara samspelet mellan tid och kunskap sattes ur spel.

  3. Information förväxlades med kunskap.

  4. En lucka i immaterialrätten uppenbarades: den gemensamma kunskapen visade sig vara juridiskt skyddslös.

  5. Demokratin urholkades.

  6. Kunskapsundergrävandet fick allvarligare effekter för barn och tonåringar än vad det hade för vuxna.

  7. Skolan slog ut allt fler unga.

  8. New Public Management kunde fortsätta att härja särskilt i vården.

  9. Omedvetenheten om NI, den Naturliga Intelligensen och dess longitudinella nätverkskaraktär, försvårade samspelet med AI.

  10. Omedvetenheten om kunskapens mentalhygieniska roll för människan, kulturen och samhället visade sig ge fatala effekter.

Nästa veckobrev kommer att heta just ”En allmän trötthet och vilsenhet spred sig”.

Allt gott

Bodil

 
Bodil Jönsson

Bodil Jönsson (f. 1942) är fysiker och professor emerita i rehabiliteringsteknisk forskning på Certec vid Lunds universitet. Förutom sin vetenskapliga produktion har hon skrivit flera böcker som vänder sig till den breda läsekretsen. Bodil Jönsson är också känd från bland annat TV-programmet ”Fråga Lund”, där hon svarade på frågor om fysik. Hon har även sommarpratat vid ett flertal tillfällen. År 1991 mottog hon Föreningen Vetenskap och folkbildnings utmärkelse Årets folkbildare. År 2011 blev hon framröstad till Årets Senior av tidningen Veteranen. I mars 2018 utkom boken Gott om tid som fått ett varmt mottagande.

Bodil Jönsson slog igenom för den breda allmänheten med Tio tankar om tid 1999. Det blev en ögonöppnare och storsäljare när den utkom och har följts av flera böcker.

https://www.linkedin.com/in/bodil-j%C3%B6nsson-85b75021/
Nästa
Nästa

Veckobrev 95 - Vad vi har lärt oss av kunskapsfladdret, 2000-2025, 0(10)